Tidigare kväll började ännu en säsong av tv-programmet "Du är vad du äter" med Anna Skipper, denna gång på tv4+. Ni som av någon konstig anledning följt denna blogg genom åren vet att jag har en speciell relation till den här kvinnan. Varje gång jag ser på detta program blir jag väldigt motiverad till att börja ett så kallat "nytt liv". Mina vänner bara skrattar åt mig när jag nämner alla mina nya liv och tror/vet att allting kommer bli precis som vanligt igen efter två eller tre dagar. Kvällen program var inget undantag. Även om jag inte lever speciellt onyttigt liv så blir jag ändå berörd av denna förbannade serie varje gång jag tittar. Efter dagens program slängde jag på mig träningskläder och gick med bestämda steg till Campus Norrköpings största universitetslokal.
I detta hus finns det nämligen ett stort trapphus med sju våningar, ett trapphus som jag var fast besluten om att springa upp för ett antal gånger. När jag väl kom fram (det finns även trappor på vägen dit som jag sprang upp för) gick jag ner till bottenvåningen och började springa. Två gånger upp och ner klarade jag det sen var det snudd på att ringa ambulansen. Lite pinsamt dålig kondition kan jag tycka men det är bara att inse och försöka göra någonting åt det, dock inte med hjälp av ett "nytt liv" detta gång, aha
Hur har ni det med konditionen?
Jag skulle skriva här