Den här dagen har varit en sådär jobbigt dag som man helst av allt bara skulle vilja glömma, fortast möjligt. Gärna lägga sig under täcket och invänta en ny dag och inte se tillbaka på denna dag.

Allt började precis som vanligt i morse. Väckarklockan började väsnas strax innan sju, men klockan hinner alltid bli en bit efter sju innan jag bestämmer mig för att ta tag i dagen och gå upp. Jag drog igång vattenkokaren och ställde fram frukosten innan jag hoppade i duschen undertiden som vattnet blev varmt. Efter duschen uträttade jag de vanliga bestyren innan frukost men idag resulterade det till att jag helt glömde frukosten. Jag glömde inte bara dagens viktigaste måltid utan jag glömde även att bädda sängen och packa väskan. Som tur är låg allting i väskan sedan slutet på förra veckan som tur var.

Dagen fortsatte i ett jobbigt tecken då min basgrupp och jag skulle gå igenom den underlagsrapprot vi konponerat under den sista tiden. Vi skulle gå igenom formalia i texten och ändra det som vi ansåg relevant. Detta slutade nästan med utrivna ögon och sönderrivna kläder samt trasiga dörrar. Det märks som fan att vi alla var trötta idag och helst av allt ville bli klara och ta jullov. När klockan började dra sig mot lunch och vi alla anlände till vårt rum igen efter en kortare paus ville en i basgruppen skoja med mig och växla användare på min dator då jag hade loggat ut mig från datorn. Detta resulterade i att datorn vägrade släppa in mig igen. Datorn nekade alltså de lösenord som jag skrev in i den aktuella skrivrutan. Även om det lösenordet är de ända som jag har haft på denna dator sedan jag köpte den. Efter detta blev jag lite disträ och svårkoncentrerad då jag visste hur mycket saker jag hade i datorn och som jag var rädd för att bli av med. Jag gick till universitetets support och sökte hjälp och till en datakunnig i klassen men ingen kunde lista ut hur man skulle göra. Det fanns alltså bara en läsning kvar på problemet, den lösningen jag hade gruvat mig för mest. Systemåterställning.

För er som inte vet var en systemåterställning gör kan jag tala om att den raderar allt som finns på datorn. Alla skolarbeten, all musik, alla bilder och alla andra saker som ligger sparat på datorn. Borta! Detta betyder att min kväll har till stor del bestått av att återinstallera Microsoft Office, Spotify, PhotoShop, Paint.net och alla andra program som jag hade på datorn.  

Killen som skulle skämta med mig mådde riktigt dåligt när han fick reda på att lösningen på mitt dataproblem fick bli en systemåterställning. För att på något sätt kompensera sitt lilla missöde bjöd han på lunch och erbjöd mig att han skulle fixa de program som jag hade haft tidigare. Jag tackade men avböjde. Det spelar ingen roll hur mycket resten av gruppen tyckte synd om mig eller hur dåligt samvete denna kille hade, jag såg inte detta som någon big deal. Självklart är det tråkigt att saker och ting försvinner men faktum kvarstår att det är bara materiella ting och inget av egentligt värde. Alltså saker som är utbytbara oavsett vad som händer, vilket jag sa till killen också och som jag tror fick honom att må lite bättre.

Det hände lite mer saker i min dag men som får stanna inne i mitt huvud och inte skrivas ner i denna blogg, för då skulle det blir en och en halv till. Man kan dock sammanfatta den som en mycket märklig och energikrävande dag.

Hur skulle du reagera om hela din dator blev tömd på saker bara sådär?